52 år 8 månader och 6 dagar

Tiden går. Det var den semestern. Semestern? Ja, om semester är jämställt med vila så var det ingen semester, men om det är jämställt med träffa vänner och bekanta så var det semester. Jävlar i mig. Först kom bästa vännen och ytterligare en kompis från way back. Sedan kom min mans bror. Så kom min moster och morbror. Så kom min mans son med familj. Så kom barnen med respektive lite av och till. Så kom min bror och hans familj. Så kom min mamma. Och nu är svärmor här. Och dessutom har jag i ett par veckors tid haft en bekant som målat om vår sommarstuga hängandes på utsidan. Och då måste man ju vara lite social med honom också och bjuda på kaffe och ha sej. Ja, och nu är man tillbaka på jobbet.  Ett år till nästa gång......

Sommar har varit ömsom vin och ömsom vatten och då menar jag både bokstavligt och lite mer bildligt - vädret, förstås. Just nu öser det ner och man undrar hur mycket vatten den finns här i världen och hur otroligt torrt det måste vara på andra ställen på klotet när man betänker att den sammanlagda mängden vatten alltid är konstant och allt verkar komma ner just här. Varför är man kommen efter ett folk av regn- och köldälskare. Vad var det för asketer som är min släkts upphov? Varför får man inte trampa vindruvor i Italien som sin försörjning. Jag tror jag skulle passa mycket bra till det. Jag tycker om värmen, jag har breda, fina fötter som kan trampa mycket druvor och jag är rätt tung, vilket också skulle vara lämpligt i ett sådant yrke. Någonstans gick det fel.

Nä, åter till kastrullerna. Svärmora och gubben min skall utfodras. Idag blir det varmrökt lax, kokt potatis, ärtor och sås gjord på hjortronmylta och creme fraiche. Nu blev ni allt sugna, va.....

RSS 2.0